SkåneFolk Youth Ensemble

SkåneFolk Youth Ensemble

bjuder på högklassig ung folkmusik och dans - på sommaren, i form av Världens bästa sommarjobb! och resten av året som en frivillig ensemble som träffas fyra gånger per termin.

Just nu
Den 29 mars kl. 19.00 har du återigen möjlighet att sommarens succéföreställning "Lorens" på Moriska Paviljongen i Malmö. Detta sker i samband med 2012 års Folk- och Världsmusikgala som pågår i dagarna tre, den 29-31 mars. Läs mer om "Lorens". Läs mer om Folk- och Världsmusikgalan

Förbereldelserna inför sommarens omgång av SkåneFolk Youth Ensemble pågår för fullt. Vi ringer runt till Skånes alla kommuner (som är de som anställer ungdomarna), bokar in föreställningar och så söker vi Dig! - dansare och musiker som vill vara med oss i sommar när vi skapar sommmarens föreställning och drar ut på turné!
Läs mer under Var med! och ring eller mejla om du vill veta mer!
Vi är också i gång med SkåneFolk YE - spring edition - och den föreställningen kommer du kunna se i Trelleborg den 2 juni.

SkåneFolk YE har gjort sig känd för sina konstnärligt utmanande föreställningar. De bygger huvudsakligen på traditionella melodier och danser, men i ensemblen möter traditionen det nutida samhället och den mångfald av konstnärliga uttryck som vi omges av. Musiken arrangeras med influenser från en mångfald av andra musikgenrer (klassisk musik, rock, pop etc), mycket utifrån deltagarnas egen musikbakgrund, och dansen tar sitt ursprung i folkliga rörelsemönster, men inspireras också fritt av andra moderna dansformer.

I våra föreställningar är vi också angelägna om att inte bara berätta en historia i det förflutna, utan välja ämnen och huvudpersoner som ger oss möjlighet att behandla problemställningar som är aktuella även i nutiden. Förra årets föreställning behandlade resanderomernas situation i Sverige historiskt och idag, och årets sommarföreställning kommer att belysa situationen för funktionshindrade, både i samhället i allmänhet och inom musik och dans i synnerhet.

BRUUN - fyra sinnen och en flöjt

2012 års sommarföreställning handlar om Johan Jacob Bruun, flöjtviruos från Särslöv med utmärkt musikaliskt sinne och bristande syn. Mer om Bruun här

Om Johan Jacob Bruun

Johan Jacob Bruun (1818-1889), som större delen av sitt liv bodde i Särslöv norr om Kävlinge, är en spelman som haft stor betydelse för den skånska folkmusiken. Framför allt genom den viktiga roll han och hans familj spelade för John Enninger (1844-1908), kantor i Höör, som för den skånska folkmusiken haft en lika viktig roll som upptecknare som den mera rikskände giganten Nils Andersson. Bruun och Enninger spelade ofta tillsammans på olika tillställningar, och Enninger har upptecknat många låtar både efter Bruun själv och efter hans mor som var en duktig vissångerska. Idag tillhör Bruuns låtar de allra mest spelade från Skåne, inte minst sedan alla låtar upptecknade efter honom publicerades av Ethel Wieslander för några år sedan.

Bruun var född på en relativt stor gård som son till en landsfiskal och äldst av nio syskon, av vilka flera förefaller ha varit duktiga på att spela. Redan tidigt framgår det dock av kyrkböckerna att Johan var "svagsynt", men han förefaller i unga år i varje fall ha kunnat se så pass att han kunde läsa och lära sig sin katekes, och förmodligen även läsa noter eftersom en del noter efter honom finns bevarade. Från 1850-talet förefaller han dock ha fått så dålig syn att han inte kunde klara av ett "vanligt" yrke, och han framlevde resten av sitt liv i ett undantagshus på sin födslogård tillsammans med modern efter att denna blivit änka. Enninger skriver att "till följe hans klena ögon kunde han på de sista 30 åren ej sysselsätta sig med något, men kunde ändå vägleda sig. Han existerade med att blåsa till dansmusik, då han hälst ackompagnerade till fiol". Han ligger troligtvis begravd i en gemensam grav tillsammans med sina syskon på Södervidinge kyrkogård.

I föreställningen Bruun vill vi skildra Johan Jacob Bruuns liv som spelman och hans relation till John Enninger, men också mera allmänt hur det var att vara synskadad vid denna tid. Vi funderar över relationen mellan hans handikapp och hans yrke: var musiken något som han valde p g a sin kärlek till den, eller p g a att det var något som var möjligt för honom att utföra och försörja sig på trots hans handikapp? Vi kommer också att dra paralleller till vår tid; hur är det att vara synskadad och vilja spela ett instrument idag? Vilka fördomar och hinder möttes synskadade och andra funktionshindrade av i samhället då, och vad har förändrats idag?

Upp